Hörneå bys hemsida www.becken.se
Triss i Häggström del 3 Burträsksläkten
H2: Burträsksläkten med rötter i Piteå på 1600-talet
Bild 1. Doktor Carl Häggströms fastighet som blev Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Hanna Bäckman, Nordmaling. Denna fastighet ligger till grund för de ursprungliga artiklarna i denna serie. Äldre släktingar Häggströmare fanns i området vilket Ann-Katrins utredning berättar om.
---ooOoo---
Som frontfigur för denna släkt, har jag valt Gustav Edvard Häggström (GE). Gustav förblev barnlös i båda sina äktenskap. Han kom förvisso från en stor släkt och rottrådarna var många uti Västerbotten. Hans namn dök upp när jag släktforskade på min far och sedan upptäckte jag namnet även på min mors sida. Detta är väl det som kallas för anförluster, alla är släkt med alla i vissa delar av Västerbotten och Norrbotten. Men i en trakt med få invånare i några gårdar var det nog inte så stort urval och gårdarna skulle ju gå i arv från far till son. Kusingiftena var därför påtagligt många i de här trakterna, detta märks väl i denna släkt.
- Vem var då denne Gustav Edvard Häggström, och varför fastnade jag för hans liv och leverne. Kanske för att jag läst om att Hammargården, Nordmalings pampiga byggnad, där jag en gång haft slöjdlektioner och varit på skoldisco på 1960-talet, en gång varit GEs lantgård i Håknäs. Inte en herrgård men nästan.
I boken ”Människor och verksamhet på Nordmalingsvallen under 100 år” av Ketty Sjöström berättas om denna gård och dess ägare fram till idag. Jag började fundera på att jag egentligen inte visste så mycket om min hembygd, särskilt grannbyn Håknäs, så jag började forska på nätet och hittade skrifter av olika slag. Släkten har visat sig vara väldigt stor och allt eftersom jag arbetat mig igenom släkttavlor, ju mer intressant blev det. Inte minst för att mina egna rottrådar också var inslingrade i dessa stamträd. Rottrådarna har slingrat sig ner till södra Västerbotten, Nordmalingsbyarna Öre och Håknäs.
Bild 2. Gustaf Edvard Haeggström.
Gustav Edvard Häggström (GE), föddes 1829 i Robertsfors och dog i Håknäs 1897. Han var son till jägmästaren Gustav Wilhelm Häggström (GW) f 1790 och Sara Helena Burström f 1792. I familjen fanns ytterligare tre barn, Robert Wilhelm (RW), Maria Christina och Sophia Amalia.
Fadern GW var till en början inspector på sågverket i Robertsfors och därefter i Håknäs. Av kyrkboken ser det ut som de var skrivna på Håknäs sågverk, men Holmens gård byggdes inte förrän på 1850-talet. Således oklart var familjen bodde men kanske på ”på östra sidan om älven” i gamla herrgården, som Rune Öström tidigare skrivit om. Detta hus ska ha varit förvaltarbostad vid den här tiden.
GW ägde till en början också Sörbyn nr 1, och detta blev säte för den äldste sonen Robert Wilhelm efter hans giftermål med en dotter till Erik Häggström d ä från Dalkarlså, Catharina Lovisa 1826-1874.
Släktleden i Burträsksläkten:
Generation 1: Äldste kände stamfader var Anders Andersson Klumb, från Piteå på 1600-talet. Hur långt tillbaka släkten går kan inte utredas på digitalt underlag men kanske i framtiden. Det som jag kunnat inhämta, kommer från olika källor på nätet och skrifter av olika slag.
Burträsksläkten H2 härstammar således från Anders Andersson Klumb, Häggholmen, Piteå. Den ursprungliga stavningen ” Haeggström” härrör från Häggholmen, Piteå som var Klumbs hemman på Häggholmen, vilket han sålde till staden för uppbyggnaden av det nya Piteå efter branden på 1660-talet. Barnbarnen till stamfadern, tog sig namnet Haeggström efter Häggholmen. (Källa: Riksarkivet/ Runeberg.org).
Generation 2: kyrkoherde Abraham Haeggström (1702-1780) gift med Chatarina Modin f 1726. Abraham var komminister i Umeå lfs och därefter i Burträsk. Därav epitetet ”Burträsksläkten”. Vill man fördjupa sig i denne finns här en länk: https://runeberg.org/smok/3/0256.html
Generation 3: Olof Haeggström (1747-1810), se husförhörsbok nedan. Son till ovanstående Abraham och Chatarina. Denne var gift med Anna Renhorn och var som sin far, präst/komminister, verksam i Umeå lfs. Stavningen Haeggström ändrades från 1800-talet till modernare ”Häggström”.
Ett observandum är att namnet Renhorn på kvinnosidan återkommer ofta, detta p g a kusingiftermål.
Bild 3. AD; Umeå lfs, A1:10b (1799-1810) sid 567
Denna generation bestod av en stor syskonskara. De mest intressanta i mitt tycke: Gustav Wilhelm (GW, 1790-1845) och hans två äldre bröder Zacharias född 1787 och Abraham född 1785 beskrivs längre fram.
Generation 4:
Den sistnämnde, Abraham, gifte sig med sin kusin, en vanlig företeelse på 1800-talet, Anna Margareta Renhorn. Hon var hans kusin på mödernet, bördig från Skellefteå. De flyttade till Ångermanland men återvände efter några år till Skellefteå och övertog torpet Johannestorp /Stämningsgården. Mellan åren 1836–1839 skrev Abraham en dagbok där livet på Johannestorp beskrevs. Hans berättelser om den slitsamma vardagen i norra Västerbotten. blev en bok långt senare: Arbetsliv i Skellefteåbygden., För att överleva måste familjen ha många olika inkomstkällor som till exempel fiske, brödförsäljning på marknader och pottasketillverkning. En son till dessa var Olof E Häggström, född 1828. Denne var bokhållare på Håknäs sågverk en period under sent 1800-tal.
Bild 4. Torpet Johannestorp /Stämningsgården Skellefteå.
Som vanligt finns mycket att läsa om männen. Det var därför uppiggande att hitta en berättelse om Abrahams hustru, Anna Margareta. Hon blev, som mycket ung, husmamsell hos prosten Nils Ström och hans hustru i Skellefteå landsförsamling. Under Finska kriget åren 1808 – 1809, härjade ryssen vid norrut och tog sin in över gränsen till Sverige. När ryssen närmade sig prostgården, lämnade prästfamiljen gården hals över huvud och lämnade den 22-åriga Anna Margareta ensam kvar med ansvaret för gården. När de ryska soldaterna kom till gården, blev hon inkallad till deras general och förhördes om varför prästerskapet dragit sin kos. På museet finns en berättarlänk baserad på Anna Margaretas nedskrivna upplevelse. Det är väl värt att lyssna på inläsningen. Hon må ha varit ung men modig.
Bild 5. Zacharias Haeggström.
Mellansonen Zacharias Haeggström 1787-1869, en patriarkliknande man som uppnådde hög ålder. Trots att bröderna kom från en fattig komministerfamilj kunde Zacharias ändå studera i Uppsala och disputerade 1809. Efter studierna startade han en boktryckerifirma (Strinnholm & Haeggström ) med sin ungdomsvän A Strinnholm . När samarbetet med denne upphört fick han stöttning av sidenfabrikören K H Benkert i Stockholm. Tryckeriet hamnade till slut på Repslagaregatan 22, alldeles nära Medborgarplatsen där undertecknad bodde en gång i tidernas begynnelse, dvs 1970-talet. (Foto från Riksarkivet, redigerat av mig )
Gustav Wilhelm (GW 1790-1845) anges i kyrkboken som jägmästare, men om han hade den formella utbildningen är oklart. Kungliga Skogshögskolan kom i gång i Stockholm 1828, flyttades så småningom till Garpenberg/Stockholm och sedan Umeå.
Av husförhören (1815-1828: Robertsfors församling) framgår att Gustav Wilhelm och Sara Lena Burström fick sju barn. Tre dog som barn medan Robert W f 1818, Maria Christina f 1815, Gustav Edvard 1929 och dottern Sophia Amalia 1833 överlevde barnaåren och flyttade med föräldrarna till Håknäs.
Generation 5:
Robert Wilhelm f 1818 -1874 anges i kyrkboken vara handlare/köpman, och bodde på Sörbyns herrgård. Hans maka Catharina Lovisa (1826-1874), var dotter till Erik Häggström d ä /Bygdeå H:1. Robert W och makan huserade på Sörbyn. De fick fem barn. RW var liksom sin bror och far ”delegare” i Håknäs sågverk.
Gustaf Edvard Häggström (GE) 1829-1897 var disponent och delägare i sågen samt även riksdagsman. Han och första hustrun, kusinen Nanna Desideria flyttade 1858 in på Holmens gård, belägen på Håknäs nr 3. Efter hustruns död gifte GE om sig 1895 med Amanda Lundström. Båda äktenskapen var barnlösa men en fosterson fanns på gården. Efter att Gustaf avlidit av hjärnblödning 1897, flyttade änkan till Stockholm och Östermalm 1898.
Gustav E och Robert W hade även två systrar:
Maria Christina född 1815 gift i Lycksele och Sophia Amalia född 1833. Vad gäller Amalia finns en intressant koppling till en helt annan släkt: nämligen dramatikern och författaren Henning Mankell.
Amalia gifte sig med Theodore Mankell från Härnösand, där de bosatte sig. Hon dog 1878 och efterlämnade tre barn varav Ivar Henning Mankell född 1868, kom att bli farfar till författaren Henning Mankell.
Ivar Hennings son, Ivar Henningsson Mankell född 1906, var hovrättsjurist och år 1948 föddes hans son, Henning Georg Mankell. Föga anade jag att skulle hitta rottrådar till Håknäs och än mindre till en av mina favoritförfattare.
Dödsboet sålde gården till Mo&Domsjö och därefter var det tre jordbrukare i följd som var ägare fram 1917 då Holmens gård förvärvades av apotekaren Conradsson i Nordmaling och flyttades till kvarteret Hammaren året därpå. Hammargården finns sedan tidigare beskriven på denna hemsida.
Bild 6. Hammargården efter 1918 kvarteret Hammaren i Nordmaling.
Fd Holmens gård efter flytten från Håknäs till Nordmaling, bör vara från omkring 1920 (Foto: Hanna Bäckmans samling på VBM/Conradssons apotek/Hammargården)
Gustav Edvard var för övrigt sakägare vid rättegången mot Erik Mikaelsson, Håknäsmördaren som i rånmördade lönebudet Lovisa Näslund 1885. Gustaf Edvard var disponent och ansvarig för driften. Kusinen Olof (son till farbrodern Abraham) var bokhållare och ansvarig för torpen som hörde till Håknäs sågverk (se Håknäsmördaren på Långholmen”, Gunnar Sjöberg 2024).
Källor:
Västerbottens läns hembygdsföening - årsbok 1933/Erik Modin
Människor och verksamheter i Vallen under hundra år
VBM/fotoarkiv: Hanna Bäckmans samling
Kyrkoböcker Arkiv Digital 1800-1920
Runeberg.org m fl sajter
Ann-Katrin Lagnefeldt, 2025-12-21
---ooOoo---
Redogörelsen fortsätter i nästa avsnitt - del 4 - om Häggströms av Ume-släkten.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se